Det gör ont...

Dagen efter den dramatiska händelsen är tung.
Nu vilar mor och dotter tillsammans.
Tanken på dem gör ont, vet inte hur man ska fylla det tomrum som de har lämnat i mitt hjärtat.
Solen skiner även idag men hjärtat det gråter.
De övriga hästarna är dämpade, jag tror de känner.
Ledaren i flocken är borta för evigt, bara blott ett minne finns kvar.
I morgon kommer allt att vara i sin ordning, en ny ledare kommer att utses.
Men man märker att de sörjer.
Varje nytt liv är ett mirakel.
Fölet föddes ute i hagen femton dagar förtidigt och avled ute bland sina kära.
Ett ro fyllt ansikte låg där på marken, med mamma tryckt vakande över henne.
Hon fick ett vackert slut.
Men jag saknar er mina änglar, ert liv blev för kort.
Farväl Farväl 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0